Sharelys kontoplan

Bakgrund

BAS-kontoplan och Sharelys kontoplan

En samfällighetsförening behöver inte följa den svenska BAS-kontoplanen. Vi har ändå valt att utgå från den. Dels för att de flesta som jobbar med ekonomi är vana vid den och för att ekonomisystem är optimerade efter den.

I de fall som föreningen behöver ha kontakt med myndigheter för exempelvis rapportering av moms, så kan man dra nytta av ekonomiprogrammens hjälpmedel för detta. Sharelys kontoplan är förberedd för att föreningar som inte rapporterar moms idag ska kunna göra det i framtiden.

Kontoplanens uppbyggnad

Ett konto i kontoplanen består av fyra siffror. Första siffran kallas för kontoklass och andra siffran för kontogrupp.

Balansrapporten

Balansrapporten visar föreningens tillgångar och vem som äger dem. Den del som medlemmarna äger kallas för Eget kapital. Resterande är Skulder, ofta obetalda leverantörsfakturor, skatter eller lån.

• Tillgångar (kontoklass 1)

• Skulder och Eget kapital (kontoklass 2)

Resultatrapporten

Resultatrapporten visar föreningens Intäkter och Kostnader för året. Skillnanden blir Årets resultat.

• Intäkter (kontoklass 3)

• Kostnader (kontoklass 4-8)

Lästips: Kontoplanens uppbyggnad och användning

Sharelys kontoplan

Resultatrapport

Intäkter - Kontoklass 3

Intäkterna i en samfällighetsförening består främst av bidrag från medlemmarna, sk Uttaxering. Men kan även vara bidrag från Trafikverket, intäkter från näringsverksamhet som föreningen bedriver mm.

Läs mer

Kostnader för kärnverksamheten - Kontoklass 4

I baskontoplanen är kontoklass 4 kostnader för verksamhetens kärnverksamhet. Detta är klassiskt kostnaden som det kostar att ta fram artiklar som ett företag sedan säljer. Men i en samfällighetsförening är kärnverksamheten att underhålla gemensamhetsanläggningen. Därför har vi valt att lägga kostnader för Underhåll på kontoklass 4.

Kostnader uppdelat på ändåmål - Kontogrupper 4x

Under kontoklass 4 har vi namngett kontogrupperna efter de ändamål som gemensamhetsanläggningar har att underhålla, enligt Lantmäteriet.

Lantmäteriet har 13 ändamål för att få bilda en gemensamhetsanläggning:

1. Avloppsanläggning

2. Bad och/eller båtanläggning

3. El, värme och signal

4. Elledning och/eller belysning

5. Radio- TV och/eller tele

6. Värmeanläggning

7. Garage och/eller parkering

8. Grönområden

9. Kvartersanläggning

10. Skiftessamfälligheter

11. Vattenförsörjning

12. Vägar

13. Övrigt

Varje gemensamhetsanläggning tilldelas ett eller flera av dessa ändamål av Lantmäteriet. Därför delar även Sharely upp anläggningar på samma sätt.

Sharelys kontoklass 4 består alltså av föreningens kärnverksamhet - underhåll - uppdelat efter Lantmäteriets ändamål. I Sharely ser anläggningens ändåmål i anläggningsregistret, i underhållsplanen, i resultatrapporten, i budget och i utfall mot budget.

• 4000 Avloppsanläggning

• 4100 Bad och/eller båtanläggning

• 4200 El, värme och signal

• 4220 Elledning och/eller belysning

• 4230 Radio- TV och/eller tele

• 4240 Värmeanläggning

• 4300 Garage och/eller parkering

• 4310 Garage

• 4320 Parkering

• 4400 Grönområden

• 4500 Kvartersanläggning

• 4510 Lekplats

• 4520 Soprum

• 4600 Skiftessamfälligheter

• 4700 Vattenförsörjning

• 4800 Vägar

• 4810 Sommarvägunderhåll

• 4830 Vintervägunderhåll

• 4900 Övrigt

Kostnader för övrigt - Kontoklass 5-8

Men det finns även kostnader för sånt som krävs för att föreningen ska kunna bedriva sin kärnverksamhet. Dessa kallas Externa kostnaderna och är exempelvis programvaror och förbrukningsmaterial. Dessa har kontoklass 5-6.

Andra kostnader kan vara arvode till styrelsen som kallas Personalkostnader. Dessa har kontoklass 7.

Olika verksamheter måste särredovisas

Enligt lag måste föreningen skilja på medel mellan olika verksamhetsgrenar, läs gemensamhetsanläggningar (eller sektioner).

I redovisningen hanteras detta med sk resultatenheter. Sharely hanterar detta automatiskt för intäkter från uttaxeringen.

Balansrapporten

Tillgångar

Tillgångar i en samfällighetsförening är oftast endast bankkontot. Gemensamhetanläggningarna är inte tillåtna att ta upp som en tillgång i föreningen. De tillhör medlemmarna och inte föreningen.

Läs mer

Eget kapital

Eget kapital är den del av föreningens tillgångar som föreningens medlemmar äger via föreningen, dvs inte är Skulder. Eget kapital har kontogrupp 20.

Det egna kapitalet ökar eller minskar på följande sätt:

1. Sista dagen på årets så flyttas Årets resultat från resultatrapporten (8999 Årets result)

   till balansrapporten (2069 Årets result).

2. Första dagen på det nya året flyttas (2069 Årets resultat) till (2068 Föregående års resultat).

3. Efter stämman flyttas (2068 Föregående års resultat) till (2060 Balanserat resultat) om stämman godkänner att "resulatet balanseras i ny räkning". Stämman kan även besluta att betala ut det till alla medlemmar vilket mycket sällan görs.

På så sätt så ökar och minskar det egna kapitalet för varje års resultat, en gång per år.

Olika verksamheter måste särredovisas

Liksom i resultatrapporten kan balansrapportens alla poster fördelas på resultatenheter. Detta är dock inget krav utan det viktiga är att det egna kapitalet särredovisas. Om föreningen endast har ett verksamhetsområde så rekommenderar vi att följande konto används:

• 2060 Eget kapital för ideella föreningar

• 2068 Föregående års resultat

• 2069 Årets resultat

Vid flera verksamhetsområde så rekommenderar vi att 201, 202, 203 etc används utöver 206, exempel:

• 2010 Eget kapital, Verksamhet 1

• 2018 Föregående års resultat, Verksamhet 1

• 2019 Årets resultat, Verksamhet 1

• 2060 Eget kapital, Verksamhet 2

• 2068 Föregående års resultat, Verksamhet 2

• 2069 Årets resultat, Verksamhet 2

Underhållsplan - Konton 207x

Sharelys fondplanering visar vilka medel som finns i föreningen underhållsfond(er). Dessa hämtas för kontona 207x. Så för att kunna använda fondplaneringen i Sharely så måste dessa konton användas för era underhållsfonder.

Underhållsfonden fylls (avsättning) och töms (återföring) på medel genom att kostnader bokförs på konton:

• 8811 Avsättning till underhållsfond

• 8819 Återföring från underhållsfond

Läs mer

Bra att veta

Uttaxering är egentligen ingen intäkt

Uttaxeringen till medlemmar är egentligen ingen intäkt, utan ett sk kapitaltillskott från ägarna och borde egentligen hamna direkt som en tillgång i föreningen. Av pedagogiska skäl för budgetarbetet har vi ändå valt att hantera uttaxeringen som en intäkt.

Fondering är egentligen ingen kostnad

Avsättning till en underhållsfond ska beslutas på stämman av medlemmarna. Likt aktieägare i ett bolag beslutar på en bolagsstämma om årets resultat ska betalas ut till aktieägarna eller behållas i bolaget ("..balanseras i ny räkning."). Avsättning till en fond görs alltså normalt efter bokslutet och föreningsstämman och då som byte av tillgångar - från Årets resultat till Underhållsfond.

Av pedagogiska skäl för budgetarbetet har vi valt att presentera justeringen av underhållsfonden som en kostnad i budgeten och innan bokslutet. På så sätt får medlemmarna en budget som sammanfattar hela ekonomin i föreningen.

Om er förening är bokföringsskyldiga behöver ni följa Bokföringsnämndens Allmänna Råd och vänta med att göra själva avsättningen i bokföringen tills efter bokslutet och ta beslutet på nästkommande stämma. Det är dock inget hinder för att skapa er budget enligt vår modell.

Föreningens vs samfällighetens tillgångar

Det är vanligt att föreningar blandar ihop föreningens tillgångar och de som tillhör gemensamhetsanläggningen - som i sin tur ägs av fastigheternas ägare.

Läs mer om associationsrätten här: Fastigheter, samfälligheter och gemensamhetsanläggningar

Lästips.

• Samfälligheter under radarn - Jonas Dahlqvist, ekonomidoktor på Jönköpings universitet

• Dom för Mål nr F 5971-22 där föreningen dömdes att betala 1,7 mkr i rättegångskostnader för att bland annat tagit upp gemensamhetsanläggningens tillgångar i sin balansräkning.